Hallå vänner!

Kom hem från stockholm igår kväll/natt efter en bussresa på ca 5h, inte att leka med! Helgen har i alla fall varit precis så bra som jag önskade, om än lite för kort. I fredags kom jag fram vid halv två, vandrade runt i staden med hjälp av Google Maps. Jag kan verkligen inte stockholm alltså, mitt i centrum hittar jag någolunda men när det kommer till att t.ex hitta något grönområde runt om så blir det direkt omöjligt, och att få tag på ICA eller liknande... Oh my god, inte det lättaste för en göteborgslover. Tillslut fick jag med mig lite lunch ändå och kom till och med fram till Tegnérlunden, himla mysigt! Satt i solen några timmar och läste lite, njöt av fredagen och väntade på att E.E skulle sluta jobbet.

Vid fyra tog jag tag i livet igen, fick hjälp av nya bff (a.k.a google maps) och hittade vägen till E.E Vi vandrade hem till hennes nya lägenhet i vasastan och bara tog det lugnt några timmar. Himla fin är den, hennes lägenhet; vita fina trägolv, högt i tak och bra balkong. Me like! Senare på kvällen joinade Sanna in och vi gick ut och åt. Tennstopet blev det tillslut och vi var väldigt nöjda med det, bra mat och mysig stämning! trevligt värre.

Tidigt på lördag morgon lämnade de mig i lägisen för att själva dra till Korsika, helt ok va! Jag tog än en gång hjälp av nya favvoappen och mötte upp Sofia i Skanstull. Vi fixade lite mat och åkte hem till hennes lägis i Johanneshov. Tacos, mys och lite dricka senare var det dags för det stora kalaset. Invigningen av tele2 arena! Vi hade såklart ståplatsbiljetter, till en början var vi dock ändå ganska långt bak men med tiden gled vi framåt. Jag kunde inte hålla mig och lagom till att kent började var jag på rad två.

Som många andra är jag väl inte helt nöjd över setlisten, men vad kan man vänta sig på ett sånt här evenemang. Kent är ändå alltid kent och de levererade, som alltid! Bäst.

Vi drog vidare till Tove&Nicko där det hade vart kräftskiva, kom dit lagom till efterrätten och lite lekar. Det var egentligen bara ett mellanstopp på några timmar, sen vidare igen. Nu till den riktiga festen, ravet. Alltså, vad ska man säga. Det var festivalkänsla fast lite mer urspårat ändå. Sjukaste. Efter att ha stått upp på konsert i närmare fyra timmar, dansade vi i ytterligare fyra.

Det blev en tidig morgon innan vi hittade hem igen. Frukost på McDonalds och sen några timmars sömn. Söndagen blev vad man kan vänta sig, några avsnitt OTH, lite mat mat sedan hem till skogarna igen.

Tack för den här gången Stockholm, vi ses nog snart igen.

Nu händer det litegrann igen. Jag har vart en sväng i Oslo och hälsat på älskade Sanna, vi tog flyget ner till Mallis för att se hur våra kära vänner därnere har det. Ojojoj, vilken bra resa! Tyvärr kunde vi bara vara nere på en liten weekend, men det var så värt det. Sol, värme och fest i fyra dagar!

Efter detta blev det lite jobb igen, helt ok ändå. Fick dock en liten chock när man kom tillbaka till sverige och det helt plötsligt är höst här... Vad tusan hände?

Sen nu på fredag drar jag till stockholm, hänger med bästa E.E en sväng innan hon flyr landet. På lördag är det dagen D - det jag längtat efter hela sommaren och mer därtill, invigningen av Tele2 Arena. Robyn, Winnerbäck och Kent. På en och samma scen, under en kväll. Det kan ju inte bli annat än magiskt! efter det är det fest hela natten och sedan hem igen på söndag. Rätt bra miniweekend ändå.

Hade!

Rastar lite på jobbet för tillfället, och så ramlade jag in här. Det blir inte ofta nu för tiden, mest för att det känns så konstigt att skriva om just ingenting. Men så kollade jag igenom arkivet lite här och fastnade för både bilder, filmer och texter. Ibland fick jag till det rätt bra. Jag såg bilder från kent, Lasse, Håkan och The Ark. Alla fina spelningar jag varit på. Det blir inte heller lika mycket längre känns det som.

Jag läste igenom gamla texter, från både lätta tider och de lite tyngre. Det finns en hel del, speciellt från 2011, när vi alla förlorade en kär vän här hemma. Texterna trycker sig in i hjärtat, och jag minns den otroliga smärta som låg tung över hela mig. Över oss alla. Det är klart att det fortfarande är fruktansvärt jobbigt att leva utan en av de finaste och bästa vännerna. Men vi gör vårt bästa, och hur mycket det där onda än känns så måste vi göra just det - leva vidare.

Jag hittade också många glada minnen i arkivet, resor, studenten - en av de bästa dagarna någonsin(!!), fester och bra dagar med så himla bra folk. Jag är så glad att jag har levt det liv som jag gjort. Att jag har alla de underbara människorna omkring mig. Och jag försöker ta vara på varje minut av den tiden vi har tillsammans, verkligen njuta av att ha den turen som jag har. Jag är så otroligt tacksam för att jag har den möjligheten. Fina människor <3

Jag kom över bilder från min mest intensiva fototid. Min första tanke är att vad tusan, varför fotar jag inte längre? Vart är suget? Sen antar jag att det är en blandning av lathet, för tråkig utrustning och trasig dator vilket gör det hela lite svårare med redigering. Jag borde sikta på att göra någonting åt allt det, jag kunde faktiskt vara rätt duktig! Och ännu viktigare, jag älskade det ju! Samma sak med texterna, de flesta kanske inte finns på just denna bloggen, men de finns där ute. Det är också en sådan sak som jag inte lägger tid på längre. Det kanske händer någon gång, då och då. Men förr, då var det fullt ös, texter överallt! känslor, tankar, minnen, drömmar. Vart tog engagemanget vägen?

Hur som helst så är jag glad att jag har bloggat tidigare, att jag har så mycket här som jag kan gå tillbaka till, så mycket minnen, så mycket känslor som bubblar upp av en text, en bild, eller en video. Jag hoppas att jag alltid har den möjligheten, att gå tillbaka och vara lite nostalgisk för en minut. Det har gjort min söndagsångest lite lättare. Och min jobbkväll lite roligare.

Vi säger så tror jag.
Vi hörs hörrni. Hadé!

Putte i Parken 2013

När man inte vill skriva för uppmärksamheten, utan bara skriva för att skriva. Då är inte twitter ett bra forum.
Så jag skriver det här istället.
Jag blir så ledsen ibland. Så jäkla ledsen på att inte få veta när, hur eller varför. Ledsen på att du inte lyssnar, same same same. Om och om igen. Du säger att du lyssnar men du förstår inte, du försöker inte ens förstå. Andra hand. Känns så jäkla bra.

Gör så jävla ont.

När man kommer hem från jobbet och tårarna bara rinner... Det är inte riktigt lycka va?

#miserabel

Är så sjukt sugen på lite internetshopping! Har suttit och dreglat lite på Nelly och det finns ju en del jag kan tänka mig att äga alltså. Men tyvärr så får det nog vänta tills nästa lön trillar in. Lite segt, och väldigt otajmat då jag fick en check på 75:- från Nelly häromdan som bara gäller t o m imorgon.

...kanske ska klicka hem en grej, bara en ynka?

  VILL HA!

Idag har jag skrivit ut papper från Unionen. Dags att bli medlem i a-kassan, om ifall att man skulle bli arbetslös någon gång i livet. I hope not. I vilket fall som helst så känner jag mig lite mer vuxen för varje papper som skrivs ut, skrivs på, skickas in. För varje räkning som betalas, för varje nytt inköp till lägenheten så växer jag en bit. Det känns bra, jag står på egna ben och tjänar mina egna pengar. För ett halvår sen visste jag knappt hur man betalade en räkning, jag hade aldrig tvättat och jag hade heller ingen egen lägenhet.

Snart är det väl Villa, volvo och vovve också.

En iphonebild från förra veckan.