Mina mål/drömmar/önskningar

Jag har svårt att skriva något vettigt till den här dagen faktiskt. Än så länge har jag inte så mycket mål i livet. Eller jag har mål, jag vet bara inte vad det är. Jag har målet att skaffa mig ett bra jobb, som jag trivs mycket bra med. Men vad för jobb det är vet jag inte. Jag har mål som att skaffa familj och bo i en stad jag trivs i, men hur det kommer ta sig vet jag inte riktigt. Jag har ett mål att göra det jag vill göra innan det är försent, men vad jag vill göra vet jag inte riktigt.

Sen har jag drömmar & önskningar, det är enklare.

-Jag vill hoppa fallskärm, fast att jag är så otroligt höjdrädd.

-Jag vill se en jädra massa fler kentkonserter, men det kan jag inte riktigt styra över, utan bara hoppas på.

-Jag vill träffa mina inspiratörer, både inom musik, foto och skrift.

-Jag vill ut och resa och se världen.

-Jag vill ha obehagligt mycket pengar så jag kan göra allt jag vill.

Sen har jag som mål att aldrig sluta fotografera. Det är nog det enda målet jag helt hundra kan säga att jag kommer hålla mig till.

Min favoritårstid & varför

Jag är nog som många andra på den här punkten och har egentligen lite svårt att välja bara en. Alla årstider har sin charm och känsla. Men måste jag välja en blir det ändå sommaren. Jag har alltid förknippat sommar med frihet och så kommer det förbli. Värme, sol, brunbrända ben och snygga enkla kläder. Det är så det ska vara, älskade sommar.

  Den här bilden betyder något speciellt för mig. Den ger en sån känsla, en sån otrolig kick!

Det är precis innan en kentkonsert, eller faktiskt innan förbandet till kent.
Människorna börjar tängas, fler och fler går in på ståplats, min puls blir högre och högre för varje minut.

Till just den här spelningen hade jag gjort ett enormt misstag, mitt största misstag någonsin inom musiken. Jag hade råkat klicka till mig en sittplatsbiljett istället för en ståplats. Det funkar bara inte för mig att ha sittplats på en kentspelning. Inte på någon konsert faktiskt, ska det va så ska det. Sittplats.. Då kan jag lika gärna stanna hemma..

Jag irrade runt som en galning i Lisebergshallen och försökte få folk att byta med mig, en äldre kvinna var nära att säga ja, men hennes sällskap övertygade henne att inte göra det. Jag såg förbandet från sittplats, eller medans jag sprang runt i ren panik och försökte hitta en lösning. Jag försökte smyga in på ståplats, spela dum och inte fatta att jag hade sittplats, men det gick förstås inte.

Förbandet var klara, gick av scenen. Vid det här laget hade jag panik, JAG KAN INTE SE KENT FRÅN SITTPLATS!! Snart skulle dom börja, det visste jag. Fler och fler människor trängdes fram vid staketet, jag borde vara där. Istället står jag så långt bort jag kan komma, på andra sidan gränsen. Det kunde lika gärna vara mil fram till scenen. Jag ville bara fram. Min enda önskan, sen skulle mitt liv vara fullbordat. Det var vad som gick runt i huvudet på mig då i alla fall.

Jag frågade varje människa jag mötte, fick nej efter nej, efter nej.. Jag var nära att tappa fattningen och bara sätta mig ner och gråta. DÅ kom räddningen. gud hade skänkt mig en ängel, en underbar människa.

Det var ett helt gäng killar, 5-6pers som gick upp för trappan till arenan. Jag hade nästintill tappat hoppet när jag frågade en man bredvid dessa om han inte kunde tänka sig att byta med mig. Det blev ett nej. MEN, där kom ändå räddningen. En av killarna i gänget bredvid hade hört min önskan och kom fram till mig. Han hade två biljetter i sin hand. TVÅ BILJETTER, som han gav till mig.

Min lycka var total. Jag vet inte om jag någonsin varit så glad som jag var i den stunden. Det var nästan så jag hoppade upp och ner i förtjusning och jag ville bara krama sönder den här underbara, fina människan!

Jag kramade honom inte, men jag tackade, ca tusen gånger för hans givmildhet. Jag var så lycklig och bara log, energin i mig pulserade och jag trodde nästan jag skulle sprängas så lycklig var jag. Jag tackade honom än en gång, sen sa han åt mig att jag nog borde springa ner nu om jag ville ha en bra plats också. Jag nickade, log till tusen, vände mig om med tårade ögon och sprang ner till ståplatsen.

Det är utan tvekan det finaste en människa har gjort för mig, och jag ångrar att jag inte tackade honom nog mycket.

Jag smög mig fram genom folkmassan- till staketet, där jag hör hemma. Och njöt i fulla drag av ännu en fantastisk spelning.

Tänk vilka otroliga människor det finns.

TACK

En person jag vill träffa just nu

ELIN. Saknar min andra hälft typ.

Måste bli en resa till England snart. 

♥ Me miss ya.

Tydligen kanske jag inte alls är oxe, som jag trott i hela mitt liv. Utan nu ska jag istället vara vädur. Inget illa ment till alla vädurar, men jag vill fan inte va någon. Är jag oxe så är jag! Det är helt sinnes hur man kan komma med en så skruvad nyhet.

En amerikansk astronom har kommit fram till detta då det beror på i vilken position jordklotet ligger i relation till stjärnorna, och det är då tydligen inte samma som för 3000 år sedan då de stjärntecken vi har idag fastställdes.

TACK FÖR DEN säger jag. Och fan heller.

Jag föddes oxe och det kommer inte ändras, sådetså.

Sen har det inte ändrats än heller, men det snackas om det och det är illa nog! Dessutom har det tydligen tillkommit ett nytt stjärntecken; "Ormbäraren"... Och nu är alltså Skorpionen bara 5 dagar. VAD HÄNDER MED VÄRLDEN?

Nej men ärligt, snälla, det får inte ändras.

Jag vill inte va vädur, jag vill vara oxe. Som jag alltid vart.

OM -och det är ett jävla OM- det skulle ändras vet jag inte vart jag tar vägen. Jag går inte med på det i alla fall, den saken är säker!

  En bild på mig & 10 fakta

-Fullständigt namn; Malinda Maria Bengtson Högman

- Föddes 8 maj 1991 (blir alltså 20 i år, jiiiiho!)

- Bor en bit utanför Karlstad, i Stodene (den finare delen av kd)

- Tog studenten i våras från Medieprogrammet SÄG, inriktning foto

- Jobbar sen fööör länge tillbaka på Norstat (marknadsundersökningar)

- Älskar verkligen mat

- Är bloggfreak, inte med att skriva själv så mycket men är beroende av att följa andras. Varför? ingen aning egentligen..

- Facebooknörd också minst sagt, men har nog lugnat mig lite i senare dar... eller?

- Är fast i en nyponsoppaperiod, kan hamna i de allra konstigaste matvanorna & nu är det nyponsoppan ssom etsat sig fast. Galet gott är det!

- Har ingen aning om vad som händer i framtiden och det skrämmer mig. Är oftast rätt pedant när det gäller planering osv, men nu har jag noll koll. vad som helst kan hända & det låter ju rätt kul men det skrämmer mig. Tänk om inget händer?

- Sista punkten. Jag ängnar en stor del av mitt liv till musiken. Kan inte räkna hur många konserter jag vart på, men det är en hel del. Jag kan inte leva utan den. Utan tvekan så läggs mest pengar på detta. Farligt mycket pengar..

ok, puh första dagen avklarad. "Bara" 24 kvar..

Dag 1 – En bild på mig + 10 fakta om mig.
Dag 2 – En person jag vill träffa just nu.
Dag 3 – Min favorit årstid och varför.
Dag 4 – Mina mål/drömmar/önskningar.
Dag 5 – Någonting jag vill ha mer än nåt annat just nu.
Dag 6 – Typ av killar jag faller för.
Dag 7 – Vad jag skulle göra om jag fick 1 miljon.
Dag 8 – En dålig vana jag önskar att jag inte hade.
Dag 9 – Bild på mig och min bästa vän.
Dag 10 – En bild på mig idag och vad jag hade på mig.
Dag 11 – Någonting jag oroar mig för.
Dag 12 – En bild på ett ställe jag vart på.
Dag 13 – Mitt drömbröllop.
Dag 14 – En bild på mig själv för ett år sen.
Dag 15 – Någonting jag ångrar.
Dag 16 – Innehållet i min väska.
Dag 17 – En person jag vill byta liv med för en dag – och varför.
Dag 18 – Vad jag åt idag.
Dag 19 – En bild på det jag köpte senast.
Dag 20 – Min favorit film.
Dag 21 – En bild på mig själv som är tagen utav någon annan.
Dag 22 – Min reaktion när jag ser mig själv i spegeln.
Dag 23 – En låt som får mig att gråta.
Dag 24 – Mitt favoritprogram – och varför.
Dag 25 – Min favorithögtid.

Får väl se hur det går med detta, men jag ger det en chans i alla fall.